Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Responsivitet och hållbar demokrati

Inom plattformen Responsivitet och hållbar demokrati är vi intresserade av relationen mellan medborgare och politiska representanter i allmänhet och av begreppet lyhördhet eller responsivitet i synnerhet. I statvetenskaplig normativ teori sägs det att politikerna och det politiska systemet skall vara responsivt gentemot väljare och medborgare, vilket traditionellt brukar avse att politikerna skall anpassa sitt beslutsfattande till medborgaropinioner. Den formen av lyhördhet kallar vi för innehållslig responsivitet. Men de valda representanterna kan också vara mer eller mindre responsiva med avseende på formerna för sin dialog med medborgarna. De politiska representanterna är då lyhörda i den utsträckning som de lyssnar på och förklarar sin politik och sitt beslutsfattande för medborgarna. Vi talar här om kommunikativ responsivitet. Vi studerar fenomenet responsivitet bland både medborgare (underifrån) och politiska representanter (ovanifrån). Vi studerar också hur det politiska systemets responsivitet och relationen mellan medborgare och representanter fungerar i valtider respektive i det vi kallar för mellanvalsdemokratin.

De huvudfrågor vi vill besvara är följande: I vilken utsträckning skiljer medborgare och politiker mellan olika former av responsivitet (innehållslig respektive kommunikativ responsivitet), och vilka skillnader finns här mellan valrörelser och mellanvalsdemokrati? Finns det skilda uppfattningar om vad som karaktäriserar den goda politikern och den goda relationen mellan politiker och medborgare? I vilken utsträckning upplever de politiska representanterna att de lyssnar på, förklarar sig inför och anpassar sig till medborgarna, och i vilken utsträckning förekommer ett faktiskt responsivt agerande? Och under vilka omständigheter uppfattar medborgarna att det finns möjligheter och är meningsfullt att göra sin röst hörd och försöka påverka politikens utformning? Den kanske mest centrala frågan handlar sedan om i vilken utsträckning och i vilka sammanhang som olika former av responsivitet från det politiska systemet sida leder till acceptans och legitimitet för den förda politiken bland medborgarna.

Vi arbetar i huvudsak med kvantitativa datamaterial och metoder i form av frågeundersökningar och experiment riktade till medborgare och politiker. I den svenska kontexten är de viktigaste frågeundersökningarna med medborgare de befintliga Val- och SOM-undersökningarna och de undersökningar med samtliga riksdags-, landstingsfullmäktige- och kommunfullmäktigeledamöter som vi själva är med och genomför. Våra experiment och panelstudier genomförs inom ramen för de omfattande medborgar- och politikerpaneler som byggts upp inom ramen för forskningslaboratoriet LORE (Laboratory of Opinion Research).

Primärforskare

 

 

 

 

 

 

 

Professor Peter Esaiasson

031-786 1222

peter.esaiasson(@)pol.gu.se

Personlig hemsida

 

 

 

 

 

 

 

 

Professor Mikael Gilljam

031-786 1221

mikael.gilljam(@)pol.gu.se

Personlig hemsida

Sidansvarig: Lena Wängnerud|Sidan uppdaterades: 2013-08-26
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://mod.gu.se/forskning/responsivitet/
Utskriftsdatum: 2017-06-25