Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Välfärdsstaten och hållbar demokrati

Välfärdsstaten är en europeisk uppfinning som tog form under 1900-talet. Dess många politikområden innefattar bland annat socialförsäkringar som pensioner, arbetslöshetsersättningar, sjukpenning, offentlig sjukvård och äldreomsorg, familjepolitik som föräldraförsäkring och barnomsorg, men också socialtjänst och offentlig bostadspolitik. Idag har välfärdsstatens expansionistiska ”guldålder” under de första efterkrigsdecennierna nu övergått i en mer problematisk och resursknapp era. Detta beror, menar många, på en komplex kombination av externa och interna ”reformtryck” som lägre tillväxt, högre arbetslöshet, låg sysselsättningsgrad, internationell konkurrens, en åldrande befolkning, invandring, samt europeisk integration. I kölvattnet av dessa förändringar fokuseras välfärdspolitiken allt mer på kostnadskontroll, effektivt resursanvändande, ökade utgifter på ”nya sociala risker”, arbetsincitament och ett skapande humankapital. Samtidigt har betydande nedskärningar av vissa sociala rättigheter och service ägt rum i många länder.

Det är mot bakgrund av dessa utmaningar och förändringar vi analyserar medborgare, demokrati och välfärdspolitik. En grupp av frågeställningar berör strukturen och innehållet i välfärdsopinionen. Förändras det normativa stödet för välfärdsstaten i kölvattnet av reformtryck? Vilken roll spelar spelar ”gamla” politiska skiljelinjer, tex. yrkesbaserad klasstillhörighet, jämfört med mer omedelbara välfärdspolitiska egenintressen?

En andra grupp av frågeställningar handlar om politisk kommunikation mellan elit och väljare. Hur kommunicerar politiska partier med medborgare om välfärdspolitiska utmaningar? Vilka partier sätter sådana utmaningar på den politiska dagordningen? Vilka argumenterar för att status quo fortfarande är hållbart? Vilka föredrar att utöva ”blame avoidance”, dvs. menar visserligen att potentiellt impopulära reformer är nödvändiga men försöker samtidigt hålla en sådan debatt borta från offentligheten? Hur påverkas medborgares acceptans för åtstramningar och omstruktureringar av dessa olika typer av opinionsbildning?

Ett tredje intresseområde handlar om elektoralt ansvarsutkrävande. Givet att många delar av välfärdsstaten åtnjuter starkt stöd i befolkningen kunde man misstänka att väljare bestraffar partier och regeringar som uppfattas som ansvariga för impopulära åtstramningar och omstruktureringar. Under vilka omständigheter och bland vilka individer sker detta i praktiken?

Den fjärde och sista gruppen av frågor handlar om policy feedback, alltså effekterna av välfärdspolitik och reformer på medborgarnas uppfattningar och attityder. I vilken utsträckning accepterar exempelvis människor gradvis beslut som var impopulära när de beslutades och infördes? Hur lång tid tar en sådan anpassning? Genom vilka mekanismer och under vilka omständigheter sker den?

 

Sidansvarig: Lena Wängnerud|Sidan uppdaterades: 2013-09-06
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?